Helheter i de finländska styrdokumenten för småbarnspedagogik – huvudsak och huvudbry för lärarutbildningen

Abstract

Helhetsskapande arbetssätt där exempelvis omsorg, fostran och undervisning samverkar har ett starkt fotfäste inom nordisk småbarnspedagogik. Detta holistiska arbetssätt märks för Finlands del i att olika varianter av ordet helhet används flitigt i styrdokumenten. Studiens syfte är att analysera textsekvenser som innehåller formuleringar med helhet i de tre finländska småbarnspedagogiska styrdokumenten. Dessutom diskuterar vi hur utbildningen av lärare inom småbarnspedagogik kan tydliggöra dessa helheter för studenterna. Studien har en kvalitativ ansats och med hjälp av tematisk analys har teman som beskriver innebörder i de olika helheterna identifierats. Resultaten visar att det finns en stor variation i vad som förutsätts bilda helheter och att lärarna till exempel förväntas skapa helheter både inom den egna undervisningen och mellan de olika stadierna. Slutsatser av studien är att lärarutbildningen behöver erbjuda studenterna både ämnesdidaktiska kunskaper och integrativa pedagogiska kunskaper. Vi föreslår bland annat att en taxonomi eller modell speciellt utarbetad för småbarnspedagogiken kunde åskådliggöra olika typer av samspel. Vidare kan lärarutbildningens kurser organiseras så att integrering av olika ämnesområden blir en naturlig del av kurserna. English abstract Entities in Finnish ECEC Core Curricula – A Main Point or A Main Concern in Teacher Education Holistic approaches are prominent in Nordic early childhood education and care (ECEC). In Finland, various uses of the word helhet (Eng. entity) in the national core curricula underline these approaches. This study aims to analyse text sequences that use helhet in the three core curricula for early childhood education and care. In addition, we discuss how the ECEC teacher education can clarify these entities. Through a qualitative and thematical analysis, we identified several themes. The results show that there is great variety in what these entities entail and that the teachers for example should pay attention to the holistic approach in their teaching and when cooperating with the other stages of education. In conclusion, the teacher education needs to offer students both pedagogical subject knowledge and integrative pedagogical knowledge. We suggest that a taxonomy or model designed for ECEC could clarify and illustrate different kinds of integration. Further, we also suggest that the teacher education program should be organised in ways that make integrating different subjects and content areas a natural part of the education.

Keywords

• helhet
• holistisk
• integrativ pedagogisk kunskap
• styrdokument