Edda (Jan 2021)
Sprungna ur jorden.
Abstract
Sammanfattning Föreställningar kring växtlighet och barndom är tätt sammanvävda i Mare Kandres tidiga romaner I ett annat land (1984) och Bübins unge (1987). Medan ett påtalat släktskap mellan växter och barn kan medföra en romantisk förståelse av barndom, blir denna närhet i Kandres fiktiva världar betydligt mer tvetydig. Genom att kombinera en nymaterialistiskt influerad ekokritisk metod med begrepp hämtade från botaniken, uppmärksammar artikeln det mer-än-mänskliga och hur protagonisterna erfar de landskap de rör sig i. Analysen visar hur de unga flickorna upplever omgivningarna med alla sina sinnen skärpta, vilket också aktualiserar begreppet växttid. Protagonisterna besitter en särskild mottaglighet för rörelser, dofter och ljud och gränserna mellan deras kroppar och landskapen blir allt mer porösa och tvetydiga, där åtskillnader mellan mänsklig och mer-än-mänsklig materia luckras upp. Landskapen kan förstås som geografiska och botaniska platser, men också som ett slags barndomens miljöer där erfarenheter av trygghet och tillhörighet, men också oro och alienation berör flickornas tillblivelseprocesser.
Keywords
