Forskning om svensk forskarutbildning åren 2000–2020

Abstract

I denna forskningsöversikt kartläggs svenskproducerad och kvalitetsgranskad forskning om svensk forskarutbildning i syfte att illustrera forskningsfältets fysiska och vetenskapliga formering 2000–2020. Databasen Swepub användes för att identifiera licentiatavhandlingar, doktorsavhandlingar och refereegranskade artiklar som sedan analyserades med deskriptiv statistik och tematisk analys. Fältets fysiska formering består av totalt 122 publikationer, varav 14 avhandlingar och 108 artiklar som publicerats i 71 tidskrifter. Generellt är den geografiska och institutionella/disciplinära spridningen mycket stor, och majoriteten av förstaförfattarna är kvinnor (64 %). I fältets vetenskapliga formering dominerar kvalitativ metodik (70 %) och innehållsmässigt har forskarutbildningen studerats som (1) Pedagogisk verksamhet, (2) System och tillvaro, (3) Icke-traditionell kunskapsmiljö, (4) Könad och kulturell miljö, (5) Karriärmöjlighet eller (6) Vetenskaplig produktion. Resultatet visar även att doktoranders (forskar)karriärer respektive forskarutbildningens icke-traditionella kunskapsmiljöer betonas alltmera efter 2015. I diskussionen lyfts hur forskningen följer utbildningspolitikens och forskningspolitikens olika agendor över tid. Från att forskningen tidigare primärt har närmat sig forskarutbildningen som ”utbildning” i samklang med utbildningspolitikens växande krav på kvalitet har det nu blivit allt vanligare att närma sig forskarutbildningen som gränsyta för ”forskning” och ”samverkan” – i linje med forskningspolitikens ökade krav på excellent forskning, tvärvetenskap och samhällsnytta under 2000-talets andra decennium.

Keywords

• tredje cykeln
• doktorand
• handledare
• avhandling
• könsperspektiv