Omsorgsberättelser från mellanstadiet. Elevers berättelser om omsorg utifrån relationen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare

Abstract

Skolan som institution arbetar med kunskapsförmedling men har både historiskt och i nutid även ett värdeförmedlande uppdrag. I både svensk och norsk utbildningspolicy såväl som i en internationell utbildningskontext fokuserar man inom detta uppdrag alltmer på individens framgång, förmågor och kompetenser. Risken med detta är att relationella aspekter av moral reduceras. Ett omsorgsetiskt perspektiv på det värdeförmedlande arbetet i skolan har potential att både komplettera och utmana en individualistisk värdeprofil. Med utgångspunkt i omsorgsetikern Nel Noddings teoribildning rörande omsorgstagare och omsorgsgivare undersöks i denna studie omsorgsberättelser från elever i årskurs sex. Utifrån åtta kvalitativa intervjuer är syftet med studien att analysera och diskutera berättelsernas narrativ samt hur omsorgstagare och omsorgsgivare positioneras. De två rollerna porträtteras av eleverna på olika sätt, omsorgstagare i tillstånd medan omsorgsgivare karaktäriseras genom handling. Tillsammans skapar de sedan ett reaktivt omsorgsnarrativ i vilket omsorgsgivaren reagerar på omsorgstagarens lidande. Med grund i resultatet förs till sist en diskussion om risken med en förståelse av omsorg begränsad till reaktiva handlingar.

Keywords

• omsorgsetik
• etikundervisning
• kamratrelationer