Nordic Journal of Literacy Research (Dec 2022)
Arbete för flerspråkiga elever som möter svårigheter i läs- och skrivutveckling – en enkätstudie
Abstract
Elever med utländsk bakgrund presterar genomsnittligt lägre i läsförståelse än elever med inhemsk bakgrund. Föreliggande studie ämnar bidra med kunskap om skolors arbete med flerspråkiga elever som möter svårigheter med läsning och skrivning. Syftet med studien var att undersöka hur grundskolor i en kommun beskriver hur de arbetar med att förebygga läs- och skrivsvårigheter, identifiera läs- och skrivsvårigheter samt hur de arbetar med stödinsatser för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga. En webbenkät skickades till samtliga skolor i en kommun. En litteracitetsmodell, som innefattar olika aspekter av läsning och skrivning med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, användes för att analysera kodknäckande och meningsskapande undervisningspraktiker. Resultaten visar på ett behov av att utveckla skolornas arbete inom två viktiga områden. Det första är att utveckla arbetet med att tillvarata flerspråkiga elevers olika språkliga och sociokulturella resurser samt deras erfarenheter. Det andra är att förbättra samarbetet med modersmålslärare och studiehandledare. Studiens huvudslutsats är att skolor, genom att tillvarata elevers olika språkliga och kulturella resurser, rimligtvis kan förbättra stödet till flerspråkiga elever i deras läs-och skrivutveckling. ENGLISH ABSTRACT Schools’ teaching practices for multilingual pupils experiencing difficulties in their literacy development process The aim of the present study is to investigate how the elementary schools in one municipality describe how they work to prevent difficulties with literacy development, to identify specific reading and writing difficulties among multilingual pupils and how they work to develop their literacy skills. A questionnaire was sent to all schools in the municipality (response rate, 77 %). A literacy model within a sociocultural theoretical framework was used in the analysis of codebreaking and meaning-making practices. The results show the need for schools to improve their capability in two crucial areas: firstly, to better utilize the students’ different linguistic resources and sociocultural experiences, and secondly to improve the collaboration with mother tongue teachers and study guidance tutors. The main conclusion is that the schools can improve their practices by taking advantage of the students’ linguistic resources to a greater extent, which plausibly can support these students’ literacy development.
Keywords