Journal of Linguistics and Language Teaching (Jun 2021)
Modality-Focused L2-Instruction in Swedish Sign Language
Abstract
Abstract (English) Most second language (L2) learning happens in the same modality, i.e., a learner who has a spoken language as the first language most commonly learns additional spoken languages as L2. In such language acquisition cases, learners can build on what they already physically know about how to express language. But, if they begin to learn a sign language, they have to learn how to express language in a new modality, i.e. the visual-gestural one. It requires expressing the language using hands, arms, face, and body instead of the speech organs, and this is very unfamiliar for them. Furthermore, learners need to learn specific linguistic features that largely differ from those of spoken languages, such as spatiality, iconicity and simultaneity. In this paper, the teaching of such modality-specific features in a cohort of first-year hearing L2 students, who are learning Swedish Sign Language at the university level, is examined and described. This empirical study shows a language teaching context that largely differs from other language teaching contexts and how students experience this new language learning process. Sammanfattning (Svenska) Det vanligaste är att andraspråksinlärning sker inom samma modalitet som förstaspråket. Det betyder att inlärare som har ett talat språk som förstaspråk (L1) oftast lär sig andra talade språk som andraspråk (L2). I sådana fall av språktillägnande kan inlärarna utgå ifrån vad de redan vet om hur man uttrycker språk rent fysiologiskt. Men om inlärarna som har ett talat språk som L1 istället börjar lära sig ett teckenspråk som L2 måste de samtidigt lära sig att uttrycka språket i en ny modalitet, dvs. den visuellt-gestuella. Detta innebär att de istället för att använda talorganen uttrycker språket med händerna, armarna, ansiktet och kroppen, vilket kan upplevas som väldigt annorlunda och främmande. Inlärarna måste också lära sig teckenspråkets specifika särdrag som till stor del skiljer sig från det talade språkets, såsom spatialitet, ikonicitet och simultanitet. I föreliggande empiriskpå universitetsnivå. Studien skildrar en form av andraspråkundervisning som till stor del skiljer sig från annan sådan undervisning och beskriver också hur inlärarna själva upplever denna nya språkinlärningsprocess.a studie undersöks och beskrivs hur undervisningen av sådana modalitetsspecifika särdrag ser ut med utgångspunkt i en årskull förstaårsstudenter som läser svenskt teckenspråk som L2.
