Komplexa svenska nominalfraser hos finskspråkiga språkbadselever

Abstract

Denna artikel undersöker hur finskspråkiga språkbadselever i årskurserna 6 och 9 (n=77 resp. n=86) bedömer grammatikaliteten av några av svenskans mest komplexa nominalfraser i ett test med nominalfraser med dubbel bestämdhet, nominalfraser med de demonstrativa pronomenen den här och denna samt nominalfraser med både ett possessivattribut eller ett genitivattribut och ett adjektivattribut. Dessa har i tidigare undersökningar konstaterats vara problematiska för L2-inlärare oberoende av förstaspråket. Frastyperna representerar två olika typer av komplexitet: formell komplexitet och komplexitet i förhållandet mellan form och betydelse. De formellt komplexa frastyperna bedöms korrekt oftare än sådana där förhållandet mellan formen och betydelsen är komplext. Även frekvensen påverkar: de högfrekventa frastyperna bedöms oftare korrekt. Svårighetshierarkierna är likadana på grupp- och individnivå, och skillnaderna mellan årskurserna är vanligen statistiskt nonsignifikanta. Det är dock anmärkningsvärt att ett fåtal informanter inte uppfyller kriterierna för 75-procentig korrekthet i någon av de undersökta strukturerna i slutet av årskurserna 6 resp. 9.