Hantverksvetenskap och vetenskapligt hantverk

Abstract

Artikeln handlar om de nationella utvärderingarna av hantverksinriktade högskoleutbildningar som har genomförts i Högskoleverkets och senare i Universitetskanslersämbetets regi mellan åren 1997 och 2015. Den övergripande frågan är vad akademiseringen gör med utbildningar som har sin grund i ett professionsområde, och hur de nationella utvärderingarna påverkar akademiseringsprocesser. Intresset riktas framförallt mot begrepp om teori och praktik i högre utbildning, och hur dessa tänkta kunskapsformer kommer till uttryck i formella beskrivningar och används i bedömningar. Forskningen visar att utvärderingarna systematiskt bortser från utbildningsområdets professionsinriktning. Den del i högskolelagens portalparagraf som utpekar beprövad erfarenhet som en grundpelare, vid sidan av konst eller vetenskap, väger mycket lätt i dessa utvärderingar. De hantverksinriktade utbildningarna hamnar ofta i konflikt, både med konstens krav på subjektivitet och vetenskapens krav på objektivitet.