Sambandet mellan läsförståelseresultat i PISA och nationella prov: En fråga om motivation i prov där konsekvenserna är små respektive stora

Abstract

Denna studie undersöker om det finns belägg för hypotesen att vissa elever inte gör sitt bästa på prov som inte har några konsekvenser för dem. Ett sådant prov är PISA som 15-åringar runt om i världen genomför utan att få några svar på hur väl de har presterat. Trots att PISA-resultaten kan ha en betydande inverkan på utbildningsreformer både i Sverige och globalt, saknas kunskap om hur motivationen påverkar elevernas prestationer. Urvalet bestod av 15-åriga svenska elever som deltog i PISA-provet 2018. Eleverna rapporterade även sin ansträngning på provet. PISA-data kopplades samman med registerdata, vilket möjliggjorde analyser av sambandet mellan PISA-resultat och nationella provbetyg samt hur detta varierade beroende på elevers ansträngningsnivå. Huvudsaklig analysmetod var regressionsanalys. Resultaten visar att svenska elever i stor utsträckning ansträngde sig på PISA-provet, men att de skulle ha ansträngt sig ännu mer om betyget hade påverkats. Högt skattad ansträngning var positivt relaterad till bättre PISA-resultat, även efter kontroll av det nationella provbetyget i läsförståelse. Dessutom framkom att mer motiverade elever uppvisade ett starkare samband mellan sina PISA-resultat och nationella provbetyg. Resultaten tyder på att en mindre grupp elever underpresterade relativt sina nationella provresultat. Studien betonar vikten av att undersöka och förstå faktorer som påverkar sambandet mellan prov med små konsekvenser och prov med stora konsekvenser. English abstract The Relationship Between Reading Achievement in PISA and National Tests: A Question of Test Motivation in Low-Stakes Versus High-Stakes Assessments The following study examines whether there is evidence for the hypothesis that students do not do their best on low-stakes tests. One such test is PISA, which 15-year-olds around the world take without receiving any feedback about how they performed. Despite the significance of PISA results for educational reforms in Sweden and globally, there is limited knowledge about the impact of motivation on student performance. The sample comprised 15-year-old Swedish students who participated in the 2018 PISA assessment. The students also reported their effort on the PISA test. PISA data was linked with registry data, enabling analyses of the relationship between PISA results and national test grades, and how this varied depending on the students’ effort levels. Regression analysis was the main method of analysis. While most students exerted significant effort on the PISA assessment, they indicated a greater willingness to exert even more effort if the results had consequences for their grades. Higher effort was positively associated with better PISA performance, even after controlling for national test scores in reading comprehension. Additionally, it was found that more motivated students showed a stronger correlation between their PISA results and national test grades. The results suggest that a smaller group of students underperformed relative to their national test scores. These results emphasize the need to understand factors contributing to differential performance between low- and high-stakes tests.

Keywords

• PISA
• läsförståelse
• nationella prov
• självskattning
• provmotivation
• ansträngning