Litteracitetspraktiker i vardags- och samhällsliv: Skriftspråksvanor hos svenska sfi-elever med kort eller ingen tidigare studiebakgrund

Abstract

Syftet med denna artikel är att skapa kunskap om litteracitetspraktiker hos elever med kort eller ingen tidigare skolbakgrund inom svenska för invandrare. Med utgångspunkt i New Literacy Studies studeras elevernas tal om händelser, färdigheter och strategier som aktualiseras för dem i deras vardagsliv. Nio elever deltog i intervjuer som utgick från deras egna fotografier. Utifrån intervjuerna framträder en bild av elevernas användning av skrift för meningsskapande, deras litteracitetspraktiker. Engagemanget bland de intervjuade var stort i frågor som rörde ekonomi, liksom kreativiteten vad gäller att skapa strategier för att lösa frågor relaterade till skriftspråksanvändning, såsom vid inköp till hushållet. Där beskrev de intervjuade utvecklade strategier både för ekonomisk planering och kritiskt förhållningssätt som konsument. Relationer mellan undervisningen och maktrelationer i lokala diskurser framträder bland annat i form av elevernas beroende av välvilliga mediatorer och av digitala resurser som är kopplade till ekonomiska möjligheter. Alltför begränsade färdigheter riskerar att leda till en begränsning av samhälleligt deltagande och svårigheter med att utöva medborgerliga rättigheter. Genom att lärare får kännedom om strategier som eleverna använder i vardagslivet kan undervisningen utvecklas på sätt som gynnar elevernas andraspråksutveckling.

Keywords

• svenska för invandrare
• litteracitetspraktiker
• vuxnas skriftspråksvanor