Acta Didactica Norden (Oct 2022)
Lärare i årskurs 5 planerar historieundervisning med fokus på skriftliga resonemang
Abstract
I och med införandet av den svenska läroplanen 2011 (Skolverket, 2017a) ska eleverna få en mer vetenskapligt präglad historieundervisning, där de lär sig ett historiskt tänkande. Ett krav på undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att resonera i ämnet (Skolverket, 2017a). Studien tar sin utgångspunkt i detta förändrade krav och specifikt i förmågan att resonera skriftligt. Artikeln belyser sju planeringstillfällen och ett avslutande samtal, där två årskurs 5-lärare och jag planerar historieundervisning med fokus på skriftliga resonemang. Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärarnas uppfattningar av hur undervisningen kan utformas så att den stöttar eleverna i att utveckla denna förmåga. För att få kunskap om lärarnas uppfattningar av vad ett skriftligt historiskt resonemang innebär, genomfördes deltagande observation och en fenomenografisk analys. Resultatet visar att lärarna uppfattar skriftligt resonerande i historia som a) förståelse av det historiska innehållet, b) aktiv användning av innehållsbegrepp, c) växling mellan tids- och rumsperspektiv och d) urskiljande av textkvalitéer. Därefter gjordes en tematisk analys, som visar att undervisningen, enligt lärarna, behöver innehålla användande av läromedel, vara visuellt stödjande, kollaborativ, reflekterande och dessutom beakta textstruktur och språkliga mönster. Sammanfattningsvis visar resultaten på komplexiteten i att planera historieundervisning för yngre elever, där de ska ges möjlighet att både utveckla historiskt tänkande och att utveckla förmågan att föra skriftliga historiska resonemang
Keywords
