Att undervisa om berättelseskrivande i årskurs 3 och 4 – med variationsteorin som redskap

Abstract

Artikeln behandlar hur undervisningen kan möjliggöra att elever i 9–10-årsåldern lär sig skriva berättelser med ett välutvecklat händelseförlopp genom att beskriva vad undervisningen behöver behandla och hur det kan ske. Dataunderlaget består av elevtexter, intervjuer samt filmade lektioner insamlade under en Learning study. Learning study är en metod där verksamma lärare och forskare iterativt undersöker hur ett avgränsat kunnande kan utvecklas. Variationsteorin, där lärande ses som urskiljande av nya aspekter, används som teoretiskt redskap. Begreppet kritiska aspekter används för att beskriva vad eleverna behöver urskilja för att utveckla ett avsett kunnande. Resultatet visar att eleverna behöver urskilja kritiska aspekter inom tre områden: Läsarperspektivet, berättelsens struktur samt den interna logiken i berättelsen. Exempel på en kritisk aspekt är Att urskilja att berättelsen är en fantasiprodukt som ska förstås av andra. När denna och andra aspekter synliggörs i undervisningen visar resultatet att textkontraster och dramatiseringar är framgångsrika redskap för att öka elevernas lärande. Men för att dessa båda metoder ska fungera krävs att läraren utifrån sin kunskap om de kritiska aspekterna skapar övningar och samtal där eleverna får hjälp att rikta fokus mot just dessa aspekter. Resultaten har relevans för verksamma lärare då de ska planera sin undervisning i berättelseskrivande.

Keywords

• skrivundervisning
• variationsteori
• berättelseskrivande
• grundskola