En politisk vilja att förändra – men vad är problemet? En kritisk läsning av kommittédirektivet om att förbättra lärarutbildningen

Abstract

Den här texten avser att problematisera den pågående reformeringen av lärarutbildningen i Sverige genom en kritisk läsning och analys av regeringens direktiv till utredaren, där avsikten att höja lärarutbildningens kvalitet och läraryrkets status formuleras. Utifrån Millers och Roses begrepp problematisering undersöks hur problem med den nuvarande lärarutbildningen konstrueras och vilka lösningar och förändringar som därefter framställs som naturliga och nödvändiga. Analysen visar att direktivet inte framställer nuvarande lärarutbildningar som bristfälliga. I stället kopplas problem med kvalitet i lärarutbildningarna samman med brister hos studenterna, bristfälligt samarbete mellan lärosätena samt samhällsförändringar i stort. I diskussionen belyses hur den politiska strävan att förändra lärarutbildningens vetenskapliga grund kan ses som ett steg mot avprofessionalisering av läraryrket. Vidare lyfts risken att höjda antagningskrav och införandet av lämplighetsprov kan leda till att vissa studentgrupper exkluderas, samt vilka konsekvenser en sådan förändring kan medföra. ENGLISH ABSTRACT A Political Will to Change – But What Is the Problem? A Critical Reading of the Committee Directive on Improving Teacher Education This text aims to problematize the ongoing reform of teacher education in Sweden through a critical reading of the government’s directive to the investigator, where the intention to improve the quality of teacher education and the status of the teaching profession is formulated. Using Miller and Rose’s concept of problematization, the analysis explores how problems with the current teacher education are constructed and what solutions and changes are subsequently presented as natural and necessary. The study shows that the directive doesn’t depict the current teacher education as deficient but links quality problems to student shortcomings, poor institutional collaboration, and societal changes. The discussion suggests that changing the scientific foundation of teacher education may lead to deprofessionalization. Furthermore, the risk is raised that increased admission requirements and the introduction of aptitude tests could lead to the exclusion of certain student groups, and the potential consequences of such a change are discussed.

Keywords

• lärarutbildning
• problematisering
• policy
• reformer
• styrning