Fysisk aktivitet för äldre på särskilda boenden

Abstract

sammanfattning Fysisk aktivitet för äldre beskrivs i litteraturen som något positivt och viktigt och har kommit i fokus under senare år. I svensk äldreomsorg dominerar ett aktivitetsteoretiskt synsätt och det finns även internationella rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre. Få studier har dock undersökt hur behovet av fysisk aktivitet tillfredsställs i det särskilda boendet. Syftet med denna studie var att undersöka hur äldreomsorgens personal tänker och agerar när det gäller fysisk aktivitet för äldre. Det empiriska materialet består av observationer och intervjuer på fyra särskilda boenden i två olika svenska kommuner. Resultaten visar betydelsen av rådande kulturer och normer för hur personalen tänker och agerar kring fysisk aktivitet. Det finns en motsättning mellan hur personalen diskuterar äldres önskemål om stöd för fysisk aktivitet och hur hänsyn tas till fysisk aktivitet i det dagliga arbetet. Denna motsättning visar sig genom att personalen beskriver vikten av fysisk aktivitet för de äldre personerna samtidigt som denna prioriteras bort till förmån för andra arbetsuppgifter. Det förefaller ha skapats en acceptans för att äldres individuella önskemål inte kan tillgodoses om personalen har andra uppgifter att utföra.

Keywords

• Personalens roll
• äldres önskemål
• rutiner
• normsystem
• Professional role
• older people’s requests