Lyssna, höra, agera: etiska och metodologiska implikationer av att lyssna på barn i utvecklingsforskning

Abstract

I drygt trettio år har FN:s barnkonvention manat till att barns rättigheter ska efterlevas i alla arenor som berör barn. En av huvudprinciperna i konventionen är barns rätt till delaktighet och i denna text undersöks möjliggörande av detta i forskning. Det empiriska underlaget utgörs av metodologiska reflektioner från projekt där vi arbetat med att tillvarata yngre skolbarns perspektiv i utvecklingsforskning i skolan. Laura Lundys (2007) delaktighetsmodell används för att problematisera och diskutera hur barn kan ges delaktighet i två fallexempel. Modellen inrymmer begreppen utrymme, röst, åhörare och inflytande. Utifrån dessa begrepp framkommer att det finns spänningar mellan forskningens långsamhet och betydelsen av snabb och direkt förändring samt att om forskningen ska resultera i reell delaktighet för de deltagande barnen behöver det finnas utrymme för handlingsmöjlighet i projektet. Trots dessa spänningar visar fallexemplen att med reflekterade metodologiska val kan utrymme skapas så att barns röster blir hörda under hela forskningsprocessen.

Keywords

• delaktighet
• barns rättigheter
• barns röster
• utvecklingsforskning